Få nyheter och tips om energi – direkt i inkorgen.
Ange en giltig e-postadress.
De har hämtat in teknisk chef från Toma, en projektledare från ett av Bergens största VVS-företag och kommunikationschefen från Entra. Företagets modell bygger på att det finns betalningsvilja för att minska elförbrukningen. Att den egna elförsäljningen samtidigt går ned är meningen.

De har hämtat in teknisk chef från Toma, en projektledare från ett av Bergens största VVS-företag och kommunikationschefen från Entra. Företagets modell bygger på att det finns betalningsvilja för att minska elförbrukningen. Att den egna elförsäljningen samtidigt går ned är meningen.
Noovas vd Even Gjesdal har just förklarat varför ett elbolag köpte ett teknik- och automationsföretag, och lutar sig tillbaka.
– Ju mer vi tänker på det, desto mer genialt blir det egentligen.
Året var 2023. Tommy Hagenes drev Energy Control från Bergen och hade just tagit företaget från 10–11 miljoner norska kronor i omsättning till 25 miljoner. Utan att anställa en enda ny person.
Noova ville prata. Hagenes ville inte.
– Det var inte rätt läge att börja prata om att jobba tillsammans. Jag var inte klar med att bevisa det jag behövde bevisa.
Det var inte heller priset som stoppade honom.
– Jag förstod inte vad Noova var. Jag trodde att det var ett elbolag med trötta människor.
Dialogen togs upp igen runt mars 2025. Då hade Energy Control passerat 40 miljoner. I oktober sålde Hagenes alla sina aktier för 150 miljoner norska kronor, efter att först ha gett bort 16 procent av företaget till fyra nära medarbetare.
Sedan försäljningen har han fortsatt som vd för det som i dag heter Noova Energy Control.
– ”Sålt” är fel ord för mig. Jag har ju följt med på en resa! Jag har gått in i något nytt, med betydligt större muskler.


Hagenes har funnits i NemiTeks värld länge. I över tolv år har han arbetat med fastighetsautomation, från tekniker till avdelningschef. Han har förvaltat Nordeas fastigheter i Bergen. Från 2019 satsade han som rådgivare inom smarta byggnader. Han har suttit i styrelsen för NemiTeks lokalavdelning i Bergen.
Färre känner till Noova Energy Systems.
Företaget har sitt huvudkontor i Stavanger, kontor i Oslo, Bergen, Trondheim och Stockholm, och räknar 2005 som sitt grundandeår. I fjol omsatte Noova Energi System AS 1,117 miljarder norska kronor med ett rörelseresultat på 42 miljoner. Rörelsemarginalen är under fyra procent, vilket är normalt för en elhandlare där nästan allt är genomströmning av inköpt el.
I december köpte den svenska fonden Trill Impact hela företaget. Finansavisen uppgav värderingen till runt en miljard norska kronor. Det är ungefär 24 gånger rörelseresultatet. Två månader tidigare hade Noova betalat 19,5 gånger EBITDA för Energy Control.
Gjesdal vill inte kalla företaget ett elbolag.
– Vi är en helhetlig energipartner. Om någon ringer oss och vill köpa billig el, då är vi inte rätt ställe. Om vi inte ser att de har ett intresse av att göra något åt sitt klimatavtryck, då är de inte kunder för oss.
Är det inte kontraintuitivt att säga nej till affärer?
– Nej. Vi har förankrat detta i hela värdekedjan, från ägare till anställda. Vi är ute på en purpose-resa här.
Hagenes säger det rakt ut.

– När vi går in i en byggnad minskar vi energiförbrukningen. Det betyder att Noova tjänar mindre pengar på den kundens förbrukning. För mig personligen är det ganska häftigt att förlora pengar och faktiskt vilja det.
Gjesdal nickar.
– Ju bättre jobb vi gör med att minska kundens energiförbrukning, desto mindre tjänar vi på själva elen. Vår affärsmodell är därför utformad så att vi också ska tjäna pengar på att hjälpa kunderna att använda mindre.
Intäkterna ska också stärkas genom kraftig tillväxt.
– Vi ska växa det här företaget med 40 procent om året.
Varje år?
– Varje år. Och vi skrapar bara på ytan av vad som är möjligt.
Hagenes har sett samma sak i byggnad efter byggnad i över ett decennium.
– Du är inne i en byggnad och vet att du kan spara flera hundra tusen, samtidigt som du ser att återbetalningstiden är ett år. Men sedan stannar det upp kring vem som ska betala. Är det fastighetsägaren eller hyresgästen? Och så dör innovationen.
Utmaningen är ofta att fastighetsägaren får betala för åtgärden medan hyresgästen får besparingen. Ingen av dem har därmed något att vinna på att gå först. Problemet har diskuterats på konferens efter konferens utan att lösas.
Noova sitter på båda sidor av den ekvationen. De levererar elen in i byggnaden och kan fördela och fakturera energikostnaderna vidare till hyresgästerna. Hagenes menar att den positionen öppnar för något annat än att sälja in en åtgärd till fastighetsägaren och hoppas på ett ja.
Han börjar beskriva hur, och stoppar sig själv.
– Jag vet inte om vi vågar dela det här. Det här är ju affärshemligheten.
Det han vill säga är att svaret ligger i hur byggnader redan betalar för allt annat.
– Hur betalar hyresgästerna för byggnaden? De har en löpande månadskostnad. Hur betalar vi för renovering? Att faktiskt anpassa kassaflödet till byggnadens kostnadssida, det är så genialt och så enkelt. Men ändå är det ingen som gör det.
Jämförelsen han använder är hämtad utanför fastighetsbranschen.
– Det är ingen som köper en server längre. Du köper Teams-licenser som månadskostnad, du köper Netflix. Det är egentligen samma sak som vi har förstått när det gäller byggnader. Det handlar om att spegla ingående och utgående kassaflöden.
Ida Kristin Schlotterbeck, senior kommunikationsrådgivare på Noova, säger att det handlar om att förstå kundens egna kunder.
– Det är inte bara en kund. Ofta är det en kund som har kunder. Så det här handlar om vår modell för hyresgästfakturering och förståelsen för en hyresgästs kundresa.
Hagenes vill inte säga mer om hur de tänker använda det.
– Det vi håller på med är ganska häpnadsväckande. Det är otraditionellt på så många sätt.
Noova har växt från 25 anställda när Gjesdal tillträdde till över 65 i koncernen. Energy Control gick från 6 till 15 på ett år.
Många av dem är välkända för NemiTeks medlemmar.

Endre Johannessen var tolv år på Toma Eiendomsdrift, de sista fyra som teknisk chef och dessförinnan som chef för kvalitet och innovation. Han köpte Energy Controls teknik, installerade den i byggnaderna han förvaltade och ställde upp som referenskund. I maj blev han chief operating officer på Energy Control och företagets första medarbetare i Stavanger.
– Vi har jobbat bra tillsammans, både som kolleger och som kund och leverantör. Jag känner därför tekniken väl och vet vad företaget levererar, sa han när anställningen blev känd.
Om varför han bröt upp efter tolv år:
– Jag börjar bli en vuxen man och hade säkert kunnat glida in i pensionen på den kunskap och erfarenhet jag har. Jag har gjort och åstadkommit mycket på Toma, men jag vill ha nya utmaningar.

Mari Tenden kom från Å Insite, som installerade undermätare och levererade energidata.
– Det var Tommy som introducerade mig för proptech, och det var André som lärde mig om byggnader och styrning. Så plötsligt är vi kolleger, säger hon.
André är André Løvlund, en av rådgivarna med byggteknisk bakgrund i företaget. Han hämtades från konsultföretaget Entro, där han var känd som en praktiker inom energieffektivisering. Han har tidigare hållit föredrag i NemiTeks regi och har lång erfarenhet av driftoptimering och energieffektivisering.
Ingen av toppcheferna kommer från kraftbranschen.
– Vi kommer från olja och gas, som ligger långt fram när det gäller digitalisering, där du kan digitalisera något som ligger 3 000 meter under havet. Det är mycket mer komplicerat än i byggnader. Det finns ingen logik i att fastighetsbranschen ska ligga så långt efter, säger Gjesdal.
Hagenes har sin egen bild av rekryteringarna. Han kallar dem sitt Ocean’s Eleven, där var och en har en definierad specialitet i en kupp som är planerad i förväg.
Vem är han själv, då? Brad Pitt?
Det nickas under lätt skratt runt bordet. Ändå finns det också ett visst allvar i orden.

Engagemanget och sättet de pratar på påminner mer om ett startupföretag än om ett trögt elbolag.
Gjesdal beskriver vad de såg när de började möta de etablerade aktörerna.
– Varje dag möter vi de stora lokomotiven i den här branschen. Och de håller ju på med automation som man gjorde för 30 år sedan. Det har inte skett någon som helst innovation.
Det var där de två hittade varandra, säger han.
– Det var liksom Tommys raggningsreplik. Vi vill utmana de stora energibolagen, och vi vill utmana de stora automationslokomotiven. Vi ska vara den besvärliga aktören.
Hagenes är inte mildare om sin egen bransch.
– År 2026, med en ny AI-modell var fjärde vecka, kan vi inte sitta och diskutera om en sensor ska vara trådlös eller inte. För alla andra branscher är det fascinerande att vi fortfarande pratar om kabel eller trådlöst.
Samtidigt saknar han motstånd.
– Jag önskar mig konkurrenter där ute, för vi hinner inte med efterfrågan. Det behöver världen. Vi ska vara bäst i Norge och Norden.
Mari Tenden menar att passiviteten är gemensam för fastighets- och energibranschen.
– Man är extremt passiv och reaktiv, och ingen vågar säga något. Alla känner till framtidsbilden, och ingen vågar prata högt om den.
Schlotterbeck vill inte lägga skulden på fastighetsägarna.
– Det är viktigt att vi inte dömer kunden. Kunden fokuserar på sin verksamhet. Energibranschen har gjort sig onödigt mystisk.
Hagenes tror att nästa värdedrivare för kommersiella fastigheter blir flexibilitet. Han hämtar liknelsen från en tidigare våg i fastighetsbranschen.
– Det var en revolution på fastighetsägarsidan för många år sedan. De fick frågan om de ville ha en telemast på sin byggnad, och så utlovades de 50 000 extra i morgon. Och alla fastighetsägare stod på taket och skrek: Jag har plats för en mast på min byggnad.
Han låter poängen sjunka in en stund.
– Och vad hände? Värdet på byggnaden gick upp. Plötsligt fick du ett kassaflöde som de inte visste var möjligt. Värdet på en byggnad är kopplat till kassaflödet.
Samma sak menar han kommer att hända med last som kan kopplas bort med kort varsel.
Ny teknik och nya marknader gör det möjligt för verksamheter att ta en mer aktiv roll i energisystemet. De som tidigare främst var energikonsumenter kan i dag skapa nya intäktsströmmar.
– Jag kan när som helst stänga av en last i 15 minuter, du bestämmer. Vi kan stänga av varmvattenberedare, vi kan sänka värmekablar som fungerar som termisk lagring.
Din granne på fastighetsägarsidan kommer att göra det här.
Han är osäker på tröskelvärdena och säger det själv.
– Jag måste dubbelkolla mina citat lite.
Utvecklingen har kommit längre än han gav uttryck för. Norska Statnett sänkte den minsta budstorleken på aktiveringsmarknaden för tertiärreserver från 10 till 1 MW från och med den 2 december i fjol. Elhub har fått i uppdrag att etablera ett flexibilitetsregister för mindre, aggregerade resurser. Registreringen öppnade den 8 juni i år, och från den 17 augusti blev det möjligt att förkvalificera små aggregerade flexibilitetsresurser för deltagande på mFRR-marknaden.
Utanför fönstren i Bergen har det regnat större delen av sommaren.
– Det har regnat varje dag, och ändå är magasinen tomma. Det är helt overkligt, säger Hagenes.
Elpriset låg periodvis över en norsk krona i snitt under sommarmånaderna.
– Det krävs inga stora förkunskaper för att förstå att hösten blir brutal. Att få kontroll på sin energiförbrukning är inte längre något man kan välja bort. Det är något alla företag måste göra.
Han har pratat med hotelldirektörer och fastighetschefer som ringde i panik vintern 2023.
– Kan ni komma i morgon? Jag har inte tid att vänta en månad. Jag har otroligt mycket sympati för dem. Men nu vet vi det här.
Gjesdal drar linjen längre.
– Inom relativt kort tid är kraftöverskottet uppätet. Det kommer att bli extremt dyrt att använda el. Om du inte är förberedd på den vardagen, och den kommer väldigt snabbt nu, så diskvalificerar du dig själv.
Hagenes har ett svar kvar, på frågan om var de är om fem år.
– Då är frågan inte om vi har gjort skillnad. Då är frågan bara vad som är nästa steg.
Artikeln publicerades först i NemiTek-magasinet.
Fyll i dina uppgifter, så hör vi av oss via mejl eller telefon.
Fyll i dina uppgifter, så hör vi av oss via mejl eller telefon.
